karma, mina vänner. 
snart biter den er i arslet. 
och jag kommer inte vara sen 

med att garva er i ansiktet. 
dra åt de hållet ni hör hemma,

helvetet. 
puss och hej! 

Jag går under. 

Nästa person som frågar om bebis har kommit, på fel tidpunkt och sätt kommer jag ignorera tills jag orkar med människor igen. Punkt slut. 

Okej. Nu är det BF +1. Beräknat datum var igår, 23 Januari, min födelsedag. 

Men fortfarande ingen bebis. Och jag tror inte det är på g ännu. Men vem vet? 

 

Jag förstår verkligen frustrationen gravida känner när man går över tiden. Dagarna tar aldrig slut och man bara står och stampar på SAMMA ställe hela tiden. Jag har egentligen tyckt att graviditeten har gått sjukt fort, fram till ungefär V 30, då stannade det av. Tröttheten tog livet av mig och det kändes så långt bort. Men idag när jag har gått över 1 dag, då känns det ÄNNU längre bort... :( 

 

 

jodå, trött hela tiden! Vill bara sova och inte göra någonting annat. Kroppen känns tung och känns som magen är uppe i halsen hela tiden! heheh.. Annars så mår jag rätt bra. Har inte direkt ont i kroppen, utan mer att det är tungt. Har tryck och ont långt ner i ryggen imellanåt. Men annars mår jag som sagt ganska okej. Det är mer psyket som har det jobbigt. För just nu känns ALLT jobbigt, men det har mest att göra med tröttheten också.. 

 

Nu längtar vi bara ihjäl oss efter Bebis. Både din Mamma och Pappa vill att du ska vara här NUUU! Så komsikomsi. 

Hej hallå! 

 

Jag skriver inte ofta på bloggen. Men samtidigt är det lite kul att ha med just de speciella tillfällena och tankarna. Så jag tänkte att vi tar en liten återblick på året 2018. 

 

Året började med att vi i Februari tog 1 vecka semester och drog till Sälen, - Jag, Rasmus, Marcus, Daniel & John. Och så mysig resa. Aldrig i hela mitt liv sett så mycket snö i hela mitt liv! Och vi bodde i en stor fin stuga. Åkte skidor, grabbarna åkte Icecart! Och vi hade det super najs. 

 

 

 

 

 

Måndag den 3 Juli 2017, klockan 13.00 tog jag och Rasmus ett utav det tungsta beslutet i våra liv, att låta Balder somna in. 

Balder, vår finaste lille kille. Våran bäste vän, följeslagare och underbaraste varelsen på jorden. Våran dröm. Min dröm. Min största dröm. 

Det var ingens fel, inte ens Balders fel. Han förstog inte, vi kunde inte göra på något annat sätt. Allt bara blev fel. Även om han var den finaste och bästa killen, den mysigaste på alla sätt, så funkade inte hans hjärna riktigt som den skulle. Det slog slint och inte på ett fint sett.

Oavsett vad, så saknar jag mitt hjärta. Jag älskar honom. Vi skulle och borde hållit ihop i Minst 10år. Det är alltid allas arument innan man skaffar hund, "tänk på att nu måste ni ta ansvar för denna hund i 10 år framåt, har ni verkligen bestämt er för det?" Vi fick aldrig ens chansen att bevisa att vi skulle få alla dessa år tillsammans. 

Det gör ont i min själ, i mitt hjärta och mitt huvud spränga snart. Spelar ingen roll vad man gör eller hur man gör saker. På kvällen kommer allt ikapp en. Vetskapen om att du inte finns här, den finaste killen på jorden.

Balder, jag älskar dig. Från början till slutet och långt därtill. Spelar ingen roll hur många gånger under dagen man skrattar och säger att man mår bra, för, jag mår inte bra. Inte någonstans. 

Vila i frid, finaste Balder. Du kommer alltid ha en stor plats i mitt hjärta. Du kommer alltid finnas där. Vi ses snart igen, älskade vän. Fan vad jag älskar dig. 

Åh, alltid lika svårt att veta hur man ska börja ett inlägg. jag menar, det låter så konstigt att alltid skriva Hej! låter så opersonligt. men har inge bättre ideer än så.. men kanske... 

 

Hemma efter en vecka i håsjö nu, och lördag är mer välkommen än vad den varit på länge. Idag kom jag och balder hem från håsjö alltså, och åh, det bästa med att inte ha varit med rasmus på en hel vecka är att komma hem, till vårat hem, där min finaste rasmus är. Det är sån glädje att hela själen ler. bara få krama om varandra och pussas lite, hihi... :) och balder var mer än glad, han var helt överlycklig att få träffa sin husse. 

 

iaf, ja söndagskväll hämtade syster och christoffer upp mig på jobbet när jag slutade så bilade vi upp till håsjö. vilket är och kommer alltid vara paradiset, även fast jag såg allt på ett annorlunda sett denna gång. men vi har gjort en hel del vilket passar mig. Jag har ju ingen ro överhuvudtaget att bara sitta i solen och inte göra någonting alls. så denna semester har passat mig som handen i hansken. I onsdags åkte vi iväg till östersund och hälsade på farmor och henry, - åka upp till jämtland utan att träffa farmor går inte.. det är ett måste, och denna gång fick vi åka till henne, vilket var mysigt, då det är typ 10 årsen jag var i östersund. annars förutom att hälsa på dom så var vi och bara strosa runt i stan ett tag. 

 

på torsdagen så åkte vi iväg till borgvattnet där spökprästgården ligger, vi har varit där förut, för drygt 2 årsen(?) men det är mysigt att bara vara där och fika och gå runt, och det var ändå typ storm ute så det var lika bra att hitta på något att göra.. sen åkte vi runt lite på loppisar, de är också en sån där sak man bara Måste göra när man är där upp, i sommarstugan..det var även ungefär de jag och pappa gjorde på fredagen också, vi tog en loppisrunda och stannade på alla loppisar vi åkte förbi.. Så mysigt :DD 

 

kommer bilder senare.. - går inte att ladda upp nu?? :( 

 

 

Annars i helgen har vi tagit de lugnt, vart en snabbis på ikea igår och grabbarna fick köra gocart. Snacka om att de blir som barn såfort de får köra gocart och/eller cross.. Haha herregud.. Balder tycker dock inte de är lika roligt 😉

Annars så åker ju balder med Rasmus om dagarna nu, i lastbilen. Vilket tydligen också går Sjuktbra. Tänk vilken lättnad.. Annars vet jag inte vad vi skulle göra! Tänk paniken ifall de inte hade funkat 😩 då hade man ju fått tänka om och jag vet inte vad.. Men de är superskönt! 

Hemma är han fortfaranden antingen ett stort monster eller jätte mysig! Han har tom börjat somna i våran säng!? När blev han så lugn??? 

Måste ju uppdatera vardagen lite, för de är så fantastiskt roligt allting just nu, även fast man känner sig trött och inland förbannad så är livet jäkligt bra ändå. 

Vi börjar med uppdatering om Balder. Han är världens lugnaste tills monstert inom han kommer fram. Haha han kan vara riktigt jävla jobbig imellan åt. Och man vill typ slänga ut han ifårn huset ( skämt å sido ) annars är han världens bästa. Och han börjar bli så jäkla fin. Världens finaste. I måndags fick han testa på sin framtida vardag, genom att åka med Rasmus en heldag. Vilket hade gått jättebra! Han tycker de är kul och intressant och bara åker med och sover och är nyfiken. Så de är sjukt kul! 🙂 våran bästa kille ❤️

Vi kämpar även varje dag med massa vardagskomandon, och han är superduktig när han väl vill ;) haha nej men de är skönt att ha en hund och ras som är sammarbetsvillig även fast vi har en otroligt lång väg kvar.. 

Sen är de så även att vi igår började med ett nytt foder så han kan växa på sig som han ska, ( inget direkt fel på fodret vi haft, men han är värd något bättre och dyrare ) så vi får se hur de går med detta.. Han är ju ingen kräsen hund 😉

Annars livet i sig är också underbart, vi har fått upp staket runt tomten, insynsskydd runt poolen och i förrgår hämtade vi utemöbler, poolen är igång och vi försöker få ordning på värdena. Men de blir bra 😀 jag har även fått ett nytt jobb. Och vet ni vad? Det har aldrig känts så läskigt men roligt med något liknande. För.. När jag gick på hundledigt så var mitt mål att jag skulle ha ett nytt jobb innan första Juni! Och gissa vad? 30/5 skrev jag på papprena på mitt nya jobb! Fan vad bra jag är. De känns så kul! Nu är de bara att ge järnet och kämpa på hela sommaren. De ska bli sååååå roligt 🤗

Sen ser jag super mycket fram emot v27, då drar jag & Balder med min fam till sommarstället! Så mys!! 

Och vet ni hur jag och rasmus pratar ny för tiden? Haha jo vi ringer varandra och är överlyckliga när han har bajsat! Haha fattar ni att vi ringer varandra och glädjs för att vårat hjärta har bajsat... Haha de är inte friskt.

Sen har vi blivit riktiga husägare nu känner jag. Haha har köpt frön och planterat, köpt jordgubbs och tomat plantor som ska planteras, poolen är igång och snart kanske vi har staket/stängsel runt typ hela tomten. Ja livet är rätt fantastiskt ändå. 

Och på måndag kanske mitt liv förändras igen på ett bra sätt. För jag hoppas detta går hela vägen. Även fast jag är Livrädd, så hoppas jag mer än allt att de går som jag hoppas. Snälla jag ber typ. 

Jag & Balder älskar gysinge. Lugnet är helt fantastiskt. <3

Jag menar detta är just nu! 

Men vem är Balder då? 

Jo balder är en liten plutt kille som är född 20160224 och för många ett stort frågetecken när man berättar att han är en Schäfer, ren rasig schäfer! men han får helt enkelt inte räknas som de då han är en gul/vit schäfer ( hans ras heter faktiskt vit schäfer ). Och nej han är inte vit hedehund som många tycker och tror. 

Balder är självklart som ni förstår en hanhund som förmodligen bli enorm när han är fullvuxen, då hans pappa är 74 i mankhöjd men ännu inte vuxit klart. Så vi kommer få en stor vovsing! Som många kommer tro är en varg!

Hur de varit första veckan? Jodå, han sover mer eller mindre hela nätterna, vaknar mellan 4-5 tiden och måste ut och kissa, annars är han cool lugn. Säger ingenting, är bara världens bästa, förutom att han biter sönder våra händer och fötter. Men han är jätte duktig och har redan lärt sig sitt och snart vacker tass, han börjar även förstå varsågod liiite grann :) 

Balder är vårat älskade barn. Hihi, han är de bästa på länge. Han kommer berika vårat liv med så mycket kärlek.

Nytt år, men visst känns de som att 2015 har gått sååå fort. Känns som vi precis firade in 2015, men 2016 är ändå välkommet! Så vi får se vad vad detta år har att ge, jag hoppas på något fruktansvärt roligt och trevligt. Annars tycker jag inte riktigt att 2015 har varit något tråkigt år men samtidigt inget speciellt, dock så har de när jag tänker efter, ändå varit rätt händelserikt! 

Jag tänkte köra en liten tillbaka blick på året som varit! Men de kommer senare när jag känner att tiden räcker till! 

Så vi hörs snart igen. Lovar!